Malgomaj
Det västerbottniska innanhavet

INFORMATION OM MALGOMAJSJÖN

Malgomajsjön


Malgomaj är en s.k. förkastningssjö med ravinliknande bottenprofil och en av Sveriges djupare sjöar.
Om man åker båt utrustad med ekolod visar det ofta på 110 meter och mer, till och med ner till 148 meter på sina ställen.
Sjöbotten ser i bland ut som ett upp och nervänt fjällandskap på ekolodet.
Från nedre delen av Maksjön i öster till Stalon i Väster mäter sjön ungefär
5 mil lång.
Malgomaj bildar tillsammans med Vojmsjön, huvudkällflödet till Volgsjön och Ångermanälven.

Jittneme - det vidsträckta isfältet


Nybyggarna i trakten har allmänt kallat denna sjö för Storsjön. 
Lapparna har kallat sjön för Jittneme, vilket betyder: Det vidsträckta isfältet.
När lapparna under senhösten färdades neråt landet, tog de sin väg över sjöns vida isfält. 
Sjön var för dem isfältet som de färdades över: Jittneme.

Men Malgomaj? Hur har det namnet uppstått och vad betyder det?
Landslappen på östra sidan Malgomajlandet hade sitt ena sommarviste eller läger, uppe på höjden inom nuvarande Laxbäckens by och det andra vistet längst ute på Malgonäset.
Vid dessa visten hade man mjölkarvallar som man drev sina renar emellan.
Genom att renarna färdades fram och åter utefter näset, blev marken hårt rentrampad, och en hårt trampad trakt kallar lapparna för Mälkie.

En sträcka som man har att gå eller ro efter kallas på lapska för Maje. Sammanställer man nu Mälkie och Maje får man Mälkomaje Som betyder: Den rentrampade sträcka som man har att ro eller att gå utefter.

När nybyggarna hörde lapparna tala om att ro Mälkomaje, så uppfattade de att det var namnet på hela sjön och började själva att kalla sjön för Malgomaja – eller förkortat MALGOMAJ.

Bebyggelse vid Malgomajs stränder


Inrymningsbrev genom utslag av
Konungens befallningshavare:

Laxbäcken                  1781
Strömnäs                    1781
Malgovik                    1787
Rekansjö                    1859
Skansholm                1788 
Lövnäs                        1816
Nordansjö                  1847
Marsvik                      1859
Rönnäs                       1787
Stalon                         1834
Granhöjden               1862

Årtalen innebär att dessa Nybyggen efter insyn fått laga kraft. 
Ett nybygge kan ha varit påbörjat flera år innan inrymningsbrevet.
Exempel:
 I Skansholm fanns två grannar vid tiden då Strömnäs fick sitt utslag.  

Lokalhistoria om båttrafiken på sjöarna i Vilhelmina

Klubbens förste ordförande Lars-Erik Holmgren tog fram ett par blad med intressant information om livet på Malgomaj från slutet på 1800-talet, som vi scannat in i .pdf-format.


Klicka på miniatyrerna och läs! Mycket nöje!